Konstigt

Nu åker jag tåget hem från katrineholm och känner mig ganska nöjd. Glad för att jag klarat av mina 15 veckor med praktik. Men samtidigt känns det underligt och lite sorgligt. Har ju haft mycket skoj och jobbigt under dessa veckor. Imorgon ska jag umgås med farmor och jag bara längtar! Äntligen kan jag få lite tid till min underbara farmor. Världens finaste! :) tack till alla er som ställt upp för mig under mina praktikveckor. Speciellt tack till min fantastiska sambo Jonny. Jag skulle inte orkat mig genom detta utan dig!
Puss på er alla!