Usch vad känslig jag kan vara ibland, jag vet inte varför jag känner mig så här.
Jag känner en känsla som får mig att gråta bara, de påminner lite om en känsla av saknad.
Känner mig rädd och orolig, vet inte varför, känns som nått kommer ske som inte får ske bara.
Jag vill ingen störa med mina tårar, jag skulle ofta vilja men de känns meningslöst. De människor som står mig närmast i hjärtat vet inte om de eller tror motsatsen. Jag önskar ibland att jag kunde sträcka ut min hand och vara sårbar inför nån. Speciellt inför de som betyder så mycket för mig. De går bara inte. De känns som ingen ser de, ingen som förstår.
I mitt hjärta
Asken känns hård och sträv
fast den är motsägelsefullt bräcklig
En strimma av ljus lyser genom den
tunna ytan
Det skimmrar ett rosa ljus
Asken öppnas, värme och en mjuk
känsla flyter fram
En speciell känsla,
denna kan endast njutas av få
Fåtal får öppna asken
torsdag, maj 18, 2006
Grina
Skrivet av Tant Emma klockan 00:00
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 Kommentarer:
Skicka en kommentar